biblioteket

Recension: Avgrunden

Recensioner avgrunden, sagan om isfolket Permalink0
 
 
Författare: Margit Sandemo

Utgivningsår: 1982
 
Serie: Sagan om Isfolket #3
 
Handling: 
Sol Angelica har fyllt 20 och skall resa ut i den stora världen. Äntligen är hon fri. Fri till att söka efter häxorna vid Brösarps Backar. Fri att dyrka mörkrets makter och göra allt det som hon så länge drömt om. Men Sol är inte bara upptagen av det onda. För sina närmaste är hon beredd att gå genom eld och vatten. Ja, till och med att offra sitt eget liv...
 
Mitt omdöme:
Det är väldigt roligt att ha fastnat i en sådan här beroendeframkallande, underbart underhållande serie. Jag gillar att man följer en släkt, att de är den röda tråden, men att man samtidigt får följa nya personer. Det kommer säkert kännas av mer i kommande böcker, Sol har ju trots allt varit med från början.
 
Som huvudperson var Sol intressant. Jag tror inte att jag tyckte om att följa henne lika mycket som Silje, men en spännande karaktär är hon helt klart. Det finns så mycket inom henne om man kan säga så. Ondska och hat, men också kärlek och tillgivenhet till de som står henne nära. Jag gillar de val författaren har gjort kring Sol. Det kändes uppfriskande och unikt många gånger.
 
Hittills är det här nog den boken jag gillar minst i serien. Den kändes lite mer utdragen än de föregående två. Men därmed inte sagt att jag ogillade den. Nej, jag har så himla kul när jag sätter mig för att lyssna på de här böckerna. Ren eskapism (escapism? Vad heter det ens på svenska?). Julia Dufvenius är berättare och hon gör ett fantastiskt jobb med att skapa spänning och sätta stämningen. Den här boken fortsätter vara vackert berättad och jag kommer nog läsa både en och två till i serien innan september är över.
 
 
Till top