biblioteket

Harry Potter - Dag 6

Diverse harry potter, mcgonagall Permalink1
Day 6: Favorite professor.
 
 
Professor McGonagall är helt klart min favorit-professor. Hon känns bara som en helt fantastisk människa. Stark och lojal, med lite humor inbakat i det där stränga. McGonagall har alltid känts väldigt verklig för mig, vilket säkert bidrar till varför jag tycker om henne så mycket.

Månadsupdate - juni

Månadsupdate juni, månadsupdate Permalink0
   
     
 

Månadens bästa bok: Cirkeln
Månadens sämsta bok: Oskuldens pris

Månadens bästa karaktär: Tror det får bli Dexter från En dag.
Månadens sämsta karaktär: Diana Price (kom inte ens ihåg vad hon hette).

Antal lästa böcker: 6
Antal lästa sidor: 2429
 
Ganska bra läs-månad för min del! Upptäckte Engelsfors-triologin om inte annat. Älskar att hitta serier som man älskar :) 

Recension: En dag

Recensioner bokrecension, en dag, one day Permalink0
 
 
Författare: David Nicholls

Utgivningsår:
2009

Originaltitel: One day

Handling:
Du kan leva hela ditt liv utan att inse att det du letar efter finns rakt framför dig.
 
15 juli 1988. Emma och Dexter tillbringar en natt tillsammans efter examen på universitetet. Dagen efter måste de gå skilda vägar. Men var kommer de vara den 15 juli året därpå? Och alla år som följer?

Mitt omdöme: (Det kan finnas spoiler-ish delar i omdömet. Inte så ingående, but you have been warned)
Mitt första möte med den här berättelsen var genom filmen, så jag visste redan vad som skulle hända. Jag kände redan karaktärerna. Filmen är helt underbar. Men så upptäckte jag att den faktiskt var baserad på en bok, så självklart var jag tvungen att läsa den!
 
Karaktärerna. Emma och Dexter. Jag tycker väldigt mycket om dem. Deras vänskap och kärlek är så intensiv och äkta. Jag gillar faktumet att vi får följa dem under en så lång tid, det gör att jag som läsare får känslan av att vara en del av den här relationen. Jag står inte bara utanför, och tittar in genom en glasruta. Jag finns där, i historien.
 
Tonen som genomsyrar boken faller mig alldeles utmärkt i smaken. David Nicholls skriver med massor av humor (jag skrattade rakt ut vid ett flertal tillfällen, inte så kul när man läser på tåget, haha), men det finns ständigt en slags underton av tragik. Jag gillar det. När den stora händelsen i slutet av boken inträffar tyckte jag först att det var lite antiklimatiskt. Men efter att ha läst de kapitlen som följer tycker jag ändå att det funkar. För jag blev sjukt berörd av de kapitlena, grät som en liten unge gjorde jag. Det var som att all den där tragiken, som har legat och tryckt genom hela boken, släpptes fram.
 
Det finns mer jag skulle vilja säga om den här boken, men jag kan inte. Jag verkar vara oförmögen att formulera mig just nu, så jag säger bara det här: Läs den. Och se för all del filmen, den är också bra.
 
Till top