biblioteket

Recension: We have always lived in the castle

Recensioner we have always lived in the castle Permalink0
 
Författare: Shirley Jackson

Utgivningsår: 1962
 
Handling: 
Merricat Blackwood lives on the family estate with her sister Constance and her uncle Julian. Not long ago there were seven Blackwoods - until a fatal dose of arsenic found its way into the sugar bowl one terrible night. Acquitted of the murders, Constance has returned home, where Merricat protects her from the curiosity and hostility of the villagers. Their days pass in happy isolation until cousin Charles appears. Only Merricat can see the danger, and she must act swiftly to keep Constance from his grasp.
 
Mitt omdöme:
Vanligtvis skriver jag mina recensioner direkt efter att ha läst ut boken, men med den här var jag lite slarvig på den punkten. Så jag har säkert glömt vissa detaljer jag annars skulle tagit upp, men jag får väl göra mitt bästa helt enkelt.
 
Det som står ut mest för mig är stämningen och atmosfären. Tonen i boken är mörk, men på ett lite "barnsligt" sätt om man kan säga så. Den är ganska creepy och man blir liksom lite illa till mods när man läser, vilket jag gillar. Jag visste inte alltid vad som pågick, det kändes som att Merricat var en väldigt opålitlig huvudperson. Den aspekten var snyggt utförd och gav berättelsen en ny nivå. 
 
Karaktärerna vet jag inte vad jag tycker om riktigt. De passade alla väldigt bra in i berättelsen och i relation till varandra. Jag tycker att alla hade ett syfte och förde berättelsen framåt på ett bra sätt. Men jag tror inte att jag tyckte om någon av dem direkt. Merricat var intressant, men lite irriterande. Rätta mig om jag har fel, men i början av boken har jag för mig att det nämns att hon är 18 år gammal. Jag kan ha fel. Men hon kändes verkligen inte som en 18-åring. Otroligt barnslig i sin framtoning. Men på sätt och vis passar det väl hennes karaktär antar jag. Hon har ju inte alla hästar hemma alltid. Constance var lite intetsägande i kontrast till Merricat. Lite mjäkig, samtidigt som det finns en styrka när det kommer till att skydda sin syster och sig själv. Folket i byn var rätt obehagliga på det stora hela och hela dynamiken dem emellan och mellan dem och systrarna var snyggt utfört.
 
We have always lived in the castle var nog inte riktigt min grej, även om det fanns delar jag gillade. Jag tyckte bara inte lika mycket om den som så många andra verkar göra. Men en helt okej bok på det stora hela.
 
Till top