biblioteket

Recension: Husfrid - en tragikomisk familjeberättelse

Allmänt, Recensioner husfrid Permalink0
 
Författare: Alison Bechdel

Utgivningsår: 2006
 
Originalets titel: Fun Home: A family tragicomic
 
Handling: 
Den kylige och krävande familjefadern Bruce Bechdel var engelsklärare och begravningsentreprenör i familjens hemby. Först under collegetiden upptäckte Alison, som nyligen själv kommit ut som lesbisk, att hennes far var homosexuell.
   Bara månader efter hennes upptäckt avled fadern och efterlämnade i sitt arv ett familjemysterium för sin dotter att lösa. I den här banbrytande, extremt kritikerrosade, bästsäljande grafiska memoaren kartlägger Alison Bechdel sin sköra relation till sin bortgångne far. I hennes händer blir familjens historia en kraftfull och subtil berättelse, återupplevd med humor, fylld med litterära anspelningar och hjärtekrossande detaljrikedom.
 
Mitt omdöme:
Det har nog aldrig tagit mig såhär lång tid att läsa en grafisk roman som den här. Flera veckor har jag jobbat mig igenom den här. Inte för att jag inte gillar den, men den är rätt så tung på något sätt. Jag kunde inte "bara" flyga genom sidorna som jag så ofta gör annars med den här typen av bok.
 
Jag gillar illustrationsstilen. Den är enkel och ganska monoton, men det passar berättelsen. Trots enkelheten har karaktärerna mycket uttryck i hur de är illustrerade och de blir väldigt levande. Illustrationerna lyfte berättelsen helt enkelt, utan att distrahera från det som händer.
 
Själva berättelsen då. Som sagt är den ganska tung och man får verkligen gå in på djupet i Alisons familj och särskilt i hennes relation till sin far. Jag tycker man lär känna dem alla, men samtidigt som det där djupet finns så får jag ändå känslan att det finns mycket mer att gräva i. Komplexiteten i varje relation och person är väldigt påfallande och författaren har på ett trovärdigt sätt fått fram hur mycket som finns inom en människa. Förstår ni vad jag menar då? Att det inte går att riktigt känna någon helt och hållet, att en person har så många tankar, känslor och erfarenheter utanför den relation man själv har till dem. Ens föräldrar till exempel. De har ju ett helt liv som inte har att göra med en själv, trots att man lever så tätt in på dem. De har ett förflutet och ett eget känsloliv som man egentligen inte känner till. Just det kommer fram väldigt tydligt i den här berättelsen.
 
Det var väldigt intressant att läsa om Alisons far och deras relation till varandra. Hur nära de bitvis var, samtidigt som det fanns en väldigt stor distans dem emellan. Även om hennes far inte alltid framstod som särskilt sympatisk så tycker jag att hon har berättat om honom på ett väldigt fint sätt. Ett verkligt sätt. Över lag är berättarstilen väldigt vacker och atmosfären i boken är genomgående lite nostalgisk och ja; fin. Så jag kan verkligen rekommendera Husfrid. Den är annorlunda mot andra grafiska romaner jag läst.
 
Till top