Recension: Just one day
Författare: Gayle Forman
Utgivningsår: 2013
Utgivningsår: 2013
Serie: Just one day #1
Handling:
Allyson Healey's life is exactly like her suitcase—packed, planned, ordered. Then on the last day of her three-week post-graduation European tour, she meets Willem. A free-spirited, roving actor, Willem is everything she’s not, and when he invites her to abandon her plans and come to Paris with him, Allyson says yes. This uncharacteristic decision leads to a day of risk and romance, liberation and intimacy: 24 hours that will transform Allyson’s life.
A book about love, heartbreak, travel, identity, and the “accidents” of fate, Just One Day shows us how sometimes in order to get found, you first have to get lost. . . and how often the people we are seeking are much closer than we know.
A book about love, heartbreak, travel, identity, and the “accidents” of fate, Just One Day shows us how sometimes in order to get found, you first have to get lost. . . and how often the people we are seeking are much closer than we know.
Mitt omdöme:
Vilken underbar bok! Jag fullkomligt älskade den, och nu vill jag åka runt och upptäcka saker överallt i Europa. För det första tyckte jag om språket i boken. Sättet den är skriven på är väldigt vackert. Sedan tyckte jag väldigt mycket om Allyson som karaktär. Jag kunde identifiera mig med henne på flera sätt. Det är intressant att få följa hennes utveckling som person under bokens gång.
Först störde jag mig lite på hur pass mycket hon "gick ner sig", eller vad man ska säga, under så himla långt tid efter den här enda dagen. Hur fantastisk den än var. Men det handlar ju inte bara om Willem, utan om Allyson själv. Hennes upptäckter om sig själv och hur hon vill leva var riktigt snyggt utfört och jag beundrar hennes mod att ändra på de aspekter i sitt liv som hon faktiskt inte är nöjd med, även om det inte är lätt. Hennes relation till sin mamma tyckte jag var väldigt intressant exempelvis.
Faktumet att det finns så mycket Shakespeare med i den här boken tyckte jag också mycket om. Det vävdes in i berättelsen på ett väldigt fint sätt. Lite kul att Allyson träffar folk i samband med Shakespeare på ett eller annat sätt. Som Willem till exempel. Eller Dee, som jag älskade!
Det är tur att det finns en bok till i serien, för jag tror inte riktigt att jag är redo att släppa den här berättelsen. Nästa bok verkar vara från Willems perspektiv, det kan nog bli intressant.
