biblioteket

Recension: Boel och Oscar

Recensioner boel och oscar Permalink0
 
Författare: Josefine Sundström

Utgivningsår: 2012
 
Handling: 
De är nyblivna grannar i ett ombyggt bankpalats från sekelskiftet. Den ene är en före detta arkitekt som har bott i huset sedan han själv ritade det. Den andra är en 30-årig gallerist, nyss hemkommen från en längre utlandsresa. De borde inte ha någonting gemensamt. 
   Men både Boel och Oscar bär på ouppklarad skuld, sorg och ilska över hur livet blivit. En vattenläcka i taket gör att de måste ta kontakt. Detta blir upptakten till en oväntad vänskap, och snart har deras påverkan på varandra blivit genomgripande.
 
Mitt omdöme:
Jag ville så gärna tycka om den här boken. Tyvärr blev jag lite besviken. Eller jag vet inte. Den var fin och jag tyckte om delar av den. Men det var alldeles för många delar som bara liksom fanns där. Som på sätt och vis saknade syfte, åtminstone i mina ögon. Utförandet kändes dessutom något konstlat på sina ställen, framtvingat på något sätt. Särskilt i dialogerna.
 
Men det fanns även aspekter som jag tyckte om, som till exempel konstens närvaro i boken. Konst är ett av mina största intressen, både att själv skapa och att titta på andra människors verk, och jag älskar sättet Josefin Sundström skriver om konst. Sedan tyckte jag även om Oscars små tillbakablickar, som när han träffade Gerda. Även om han ju självklart utgjorde en väldigt stor del av boken kändes det ändå som att huvudfokuset låg på Boel. För min del hade det gärna fått vara tvärtom, jag kunde störa mig lite på Boel. Man förstår varför hon är som hon är under stora delar av boken, men jag tror att hennes sinnestämning och attityd är delvis anledningen till varför jag tycker att stora delar av berättelsen är så sega. För jag gillar hennes karaktär mot slutet, när hon har fått lite frid eller vad man ska säga. Jag menar inte på något sätt att jag tycker att karaktärer måste gå omkring och vara glada och lyckliga hela tiden, men jag gillade bara inte sättet flera av Boels delar var utförda.
 
Allt som allt en okej, men lite småseg bok. Som trots allt  har sina fina stunder.
 
Till top