Recension: Hemmet
Författare: Mats Strandberg
Utgivningsår: 2017
Handling:
Välkommen till Hemmet. En kuslig berättelse om kärlek, vänskap och den största skräcken av alla: att förlora kontrollen över sig själv.
Joel är tillbaka i småstaden där han växte upp. Han har tvingats bli förälder till sin mamma Monika, som nu ska flytta in på demensboendet Tallskuggan.
På hemmet jobbar Joels barndomsvän Nina. De har inte pratat med varandra sedan tonårens smärtsamma avsked.
Monika blir allt sämre när hon flyttat in på avdelning D. Hennes utbrott alltmer våldsamma. Och hon tycks veta saker som hon inte borde känna till. Det är nästan som om något okänt tagit över henne.
Nu förs Joel och Nina åter samman för att rädda Monika - och sig själva.
Joel är tillbaka i småstaden där han växte upp. Han har tvingats bli förälder till sin mamma Monika, som nu ska flytta in på demensboendet Tallskuggan.
På hemmet jobbar Joels barndomsvän Nina. De har inte pratat med varandra sedan tonårens smärtsamma avsked.
Monika blir allt sämre när hon flyttat in på avdelning D. Hennes utbrott alltmer våldsamma. Och hon tycks veta saker som hon inte borde känna till. Det är nästan som om något okänt tagit över henne.
Nu förs Joel och Nina åter samman för att rädda Monika - och sig själva.
Mitt omdöme:
Alltså hur gör han? Jag har varit så himla opepp på läsningen den senaste tiden, så bestämmer jag mig för att läsa något av Mats Strandberg och vips! Lässvacka cured. Hemmet var en riktigt spännande och obehaglig bok, precis som Färjan. Jag älskar hur författaren blandar vardag och övernaturlighet så sömlöst. Det känns så verkligt liksom.
Det bästa är som vanligt karaktärerna. Det är många personer vi lär känna under berättelsens gång, men det blir aldrig förvirrande. Alla har väldigt distinkta röster och personligheter och jag tycker verkligen att man kommer dem nära, även de lite mindre karaktärerna. Relationerna mellan dem alla är skickligt skapade och komplexa. Just relationerna lyfter berättelsen så himla mycket.
Själva skräck-elementet i boken är sjukt bra gjort. Det är en genre jag är ganska obekant med, men vill gärna läsa mer av. Jag lyssnade (btw, kan verkligen rekommendera ljudboksversionen av Hemmet.) ganska sent i går kväll och var tvungen att stänga av. Det var helt enkelt för sent och mörkt för den boken.
Vid något enstaka tillfälle tyckte jag att det blev lite segt (med betoning på lite), så det blir inte riktigt full pott för Hemmet. Men läs den här för allt i världen! Det är en fantastisk bok.
