Recension: Gone girl
Författare: Gillian Flynn
Utgivningsår: 2012
Utgivningsår: 2012
Handling:
Nick och Amy Dunne är paret som har allt. De är charmiga, smarta och framgångsrika. Efter några hektiska år i New York slår de sig ner i en liten småstad i Missouri. Men den nya tillvaron blir inte som de tänkt sig och snart avlöser grälen varandra.
På morgonen till deras femte bröllopsdag är Amy plötsligt försvunnen. I parets villa finns tydliga spår av våldsam strid. Misstankar faller snabbt på Nick, som bedyrar sin oskuld och gör vad han kan för att få polis och media på andra spår. Amys dagbok ger dock en bild av Nick som är allt annat än sympatisk. Men är han verkligen en mördare? Å andra sidan: Om han är oskyldig var är Amy?
Mitt omdöme:
Det har tagit mig månader att läsa den här boken. Jag tror att en stor anledning har varit att jag helt enkelt inte är särskilt intresserad av den här typen av böcker. Mysterier, deckare, thrillers. Den var vansinnigt tråkig i mina ögon.
Det största problemet jag hade låg hos karaktärerna. Det fanns inte en enda person jag gillade. Och jag vet att det är meningen att man ska ogilla Nick till exempel, men jag känner ändå att jag gärna vill kunna sympatisera med åtminstone en karaktär. Även här kände jag att det mest bara var tråkigt.
Jag vill inte bara spy ur mig hur lite jag gillade den här boken, för det finns faktiskt vissa delar som jag tyckte om. Tyvärr hade ungefär 450 sidor redan passerat när det äntligen blev spännande för min del. De sista hundra sidorna var faktiskt ganska bra, jag ville veta vad som skulle hända. Men över lag tyckte jag inte att Gone girl var särskilt överraskande i sina twister eller vad man ska säga. Den var inte något för mig helt enkelt. Men tusentals andra har ju älskat den här boken, så låt inte min recension stoppa dig från att läsa den om du är nyfiken.
