biblioteket

Författare: Cassandra Clare

Utgivningsår: 2009

 

Serie: The mortal instruments #3

Handling: 

Amid the chaos of war, the Shadowhunters must decide to fight with the vampires, werewolfs and other Downworlders - or against them. Meanwhile, Jace and Clary have their own decision to make: should they pursue the love they know is forbidden?

 

Jag försökte läsa den här boken för ett tag sedan, men var inte alls på humör för den. Så jag ställde tillbaka den i hyllan, men bestämde mig för att försöka mig på den en gång till. Så glad jag är att jag gjorde det! Den här serien har bara varit okej för mig tidigare, men nu! Åh, jag vill bara läsa mer! City of glass är helt klart den bästa boken hittills i serien.

 

Nu var det ett tag sedan jag läste andra boken i serien, men vad jag kommer ihåg får man bara (eller åtminstone nästan bara) följa Clary. I den här boken finns det många fler berättarröster, vilket jag tyckte var väldigt roligt. Man börjar liksom lära känna de här karaktärerna såhär i tredje boken. Därför är det intressant att få följa flera av dem från deras eget perspektiv. Denna form av berättande tyckte jag även passade för berättelsen. 

 

Karaktärerna vet jag inte riktigt vad jag ska skriva om. Jag tycker väl ungefär likadant som i de två föregående böckerna. Men jag måste faktiskt säga att Jace växte i mina ögon i den här boken. Jag gillade honom innan också, men jag var inte så överförtjust i honom som så många andra verkar vara. I City of glass tyckte jag faktiskt att hans historia var en av de mer intressanta. Och när vi ändå är inne på karaktärer måste jag bara säga att jag verkligen älskar Magnus Bane!

 

Tyvärr hade jag blivit spoilad över en viss detalj som händer i den här boken, så jag blev inte särskilt förvånad när den delen kom. Men annars hade det nog varit en klar överraskning. Jag blev däremot helt stum när en annan grej hände (haha, fattar man ens vad jag skriver om? Det är svårt att inte låta helt kryptisk när man försökter låta bli att skriva spoilers). Satt på tåget och läste och kände hur jag var på väg att börja gråta. Så läs boken hemma när ni börjar närma er slutet, haha!

 

Som jag förstår det var den här boken egentligen menad att vara sista delen i serien. Den känslan fick man helt klart när man läste den också. Jag tyckte att det hade varit ett bra avslut på serien, men trots det är jag väldigt glad över att det finns fler böcker!